Hej! Förra inlägget var deppigt och lite negativt. Så är ju livet ibland. Kan inte gå på räls jämnt. ?? Men jag har nog haft det ganska tufft i mitt liv på olika plan. Om jag tänker efter och jämför lite med hur andra har det i sina liv. Kan dock inte minnas att jag har gett upp någon gång. Vet inte vad det beror på, men min metod brukar vara att bryta ihop, ofta med gråt, och därefter klura ut lösningar, ladda om och gå vidare. Oftast är det så jag funkar. Så även vad gäller händelsen med Försäkringskassan. Jag grät en skvätt, ringde min mamma och beklagade mig, lyssnade till min magkänsla som tydligt uttryckte att detta inte är ok. Dagen efter ringde jag till BUP för att be vår läkare komplettera läkarintyget så att FK förstår hur läget är. Jag vet inte om detta hjälper. Har en del andra förslag på lösning i så fall. ? För övrigt är det mycket framtidsplaner som snurrar i mitt huvud.
Jag har en inre vision hur jag vill leva livet fortsättningsvis. Om jag känner mig själv rätt så kommer jag jobba för att sätta planerna i verket. ? Mer om detta framöver!
Vi hörs! Kram. ?❤
